Jag kom precis hem från Habliteringen. Jag dör så trött jag är! Jag har grus i ögonen. Imorse när väckarklockan ringde så kändes det som om jag inte hade sovit en blund inatt. Hela dagen har jag varit däckad och jag har påsar under ögonen. Det är som om jag inte har sovit på en vecka. Vad hemskt det kan vara! 

 

Att sova dåligt är något som jag har levt med. Somnar jag i soffan eller bilen etc så kan jag inte sova på natten. Sådan har jag alltid varit och kommer alltid att vara. Jag äter medicin för att kunna sova bättre så nu sover jag som en stock på nätterna! Innan så låg jag och vred och vände på mig hela nätterna. Ibland kunde jag inte somna förens kl. 2 på natten och då var det skola dagen därpå. Det var jättekul att vakna på morgonen *Nej*. 

 

Varje onsdag går jag i en grupp på hab. I den gruppen får man lära sig hur man gör när man får ångest eller blir orolig. Det kommer jag få ett nytta av senare i livet. Att få stå på scen är en dröm för mig, men jag har inte vågat. Nu ska jag ta mig i nackskinnet och ge mig själv en spark i baken, för här ska vågas!